Jon är här
Nu har Jon kommit. Och Amanadas andra syster Ninni är också här. men bara för en vecka. Jon stannar till början av augusti eftersom har börjar jobba den 9 i Skanstull. Vi får så hur länge jag och frugan blir kvar. Jag hyr ju ut min lägenhet i Stockholm så egentligen vill man ju va kvar så länge man kan. Samtidigt känns de tråkigt att inte kunna åka hem med Jon och hjälpa honom me allt han behöver fixa. Typ svensk bank och allt de där. Men som tur är har jag världens snällaste föräldrar som kommer göra allt de där. och snälla vänner också som komma låna ut sin soffa några dagar...
Idag tar fotbollen slut! YES!!! Hoppas de blir bättre nu. Annars blir de antingen sälja biljetter för nån mobbad partybåt eller nått. Men de åker jag hellre hem. Känns trist att jag och frugan inte får göra det vi älskar och vara tillsammans här nere ifall de skulle bli så att vi åker. Men samtidigt har man ju lite stolthet. Vi gör ju inte vad som helst för att få vara i Napa tillsammans. Frugan kan kanske haka på till Stockholm resten av augusti... Jaja, de här tugget känns som ja har skrivit typ 1000000 gånger nu.
Jag är väldigt glad att Jon är här nu. Jag kände mig nästan nervös när han kom eftersom vi inte setts på typ 6 veckor. Och jag och frugan har ju vår lilla säkt tillsammans bara hon och jag. Vi är så vana att bara ha varandra och inte bry oss så mycket om nån annan. Men det gick över fort. Amanda och Jon är ju bra kompisar också. s det känns gött Idag ska vi gå på workers på sea caven och sen kolla på matchen. Jag håller nog på Italien, vet inte varför.. Amandas systers kompis Emelie som vi träffat förut kommer till napa ikväll också så vi blir ett gäng. Hon jobbar på en salong i Fig Tree bay.
Jag har anmält intresse för en tvåa i midsommarkransen. En studentlägenhet så jag inte förlorar min plats i kön. Jag ligger just nu som nr 2 och idag är sista dagen att anmäla intresse. Förhoppningsvis får vi den. Nog för att Jon är söt och så men 22 kvm känns lite väl trångt för oss. Nu ska vi gå till poolen!
Puss och kram
Lite ljusare tider
Ja, kanske inte för att vi har massa fasta kvällar och cashar in asmycket pengar men av någon anledning så känns saker och ting lättare. Jon kommer ikväll<3 och jag fotbollen är slut på söndag. Då kommer det att gå lättare. Jag och Amanda börjar få fler och fler jobb, även om vi fortfarande leder karaoke en kväll i veckan samt gör PR för vår hyrvärdinnas supermarket, så känns de bättre. Igår körde vi på ett hotel 3 gånger 45 min och seden en timmes show på en bar. Sen var vi RÄTT trötta. 4 timmar sång på scen. Var lite tärd i rösten när jag vakna. Men de va gött att få de pengarna som de gav.
Jon kommer vid midnatt. Han har fått jobb som idrottslärare på en engelsk skola i skanstull i Stockholm. De kanske jag skrev sist? Jag har väntat rätt länge me att göra detta offentligt eftersom jag inte riktigt vågat tro att det var sant.
Idag har jag och amanda unnat oss att ligga vid en pool några timmar. Det var skönt. Vi var på svenska kyrkan och lånade lite böcker också. Så nu känns de mer som förra året. Man ska väl inte ropa hej men det känns som vi har en lite skönare inställning för tillfället. Vi är lixom trötta på att ha ånget och va fattiga så vi har helt enkelt börja leva som att vi är glada och har pengar (även om inget egentligen har ändrats så mycket). Men de känns lixom roligare alltihopa.'
I förrgår frostade vi av frysfacket. De behövdes lixom...
Puss och kram
Midsommarafton
Jag och Frugan firade traditionellt midsommar i ayia napa i år igen. Dena gång var det ju även vår ettårsdag som förlovande:) Vi gick upp tidigt. Plockade blommor och gjorde kransar, gick till slaktarn och gjorde potatissallad. Sen satte vi oss i gäset utanför oss och väntade på våra gäster som skulle komma runt 12. Av någon anledning hade vi fått för oss att minst 6 personer skulle komma eller kanske mer. Vi väntade och väntade... och väntade. Men ingen kom. Så vi fick helt enkelt äta vår potatissallad själva och dricka våra cider tillsammans. Vi skålade för förlovningen och lösta korsord. Det var mysigt. Sen gick vi upp till lägenheten för en siesta.Vi fick några ursäktade mess från gästerna som aldrig kom. När vi vaknade ringde Pierre iaf och sa att han och "den nya killen" som hette Gustav som kommit till napa samma dag skulle komma förbi och dricka sprit med oss. Det tyckte vi lät kul så vi tog på oss kranserna igen.
Jag och frugan och Pierre och Gustav hade jättetrevligt i gräset utanför oss tills det var dax att gå och kolla på några av C.O Prod. som spelade på ett hotell längre bort. Vi försökte dra igång lite stämning i publiken när vi kom fram genom att dansa och klappa. När de spelat klart blev vi inbjuda på fest hos Gilda. De andra åkte bil och vi promenerade. Helt plötsligt kändes de lite som förra sommaren när vi var rikare och mer bekymmerslösa. Tipsy på mosserabde vin, glada och snygga.
Festen var kul. ÄNTLIGEN fick vi umgås me någon annan än varandra (asså ja menar inte att jag inte älskar dig frugan). Äntligen fick vi träffa C.O Productions på riktigt. Vi stannade till rätt sent. Jag fick värsta locket för örat och kände ett tag att ja höll på att få öroninflamation så när de andra var påväg ut övervägde jag att gå hem. Men sen tänkte jag att jag fasen inte varit ute en enda gång på riktigt sen jag kom hit. Inte en enda kväll som inte var i syfte att prata mer en barchef osv. Det blev Castle, Car Wash och sen River Reagge. Vi tappade alla utom de två som vi börjat kvällen med. Musiken var inte jättebra och det var väl ingen pangkväll. Men ja kände mig ändå nöjd när ja släntrade hem i solljuset klockan sju på morgonen.
På onsdag kommer Jon som är bäst och har fått en heltidtjänst som idrottslärare på ibs-school i skanstull från 9 augusti<3. Han kommer troligtvis åka hem innan mig. Jag är så himla glad att han fick jobbet. Tror inte ens ja har fattat de än. När jag kommer hem har ja plötsligt en ganska normal tillvaro med pojkvän, heltidsstudier och sångelever. Det konstiga är att de känns rätt bra. Ja har gjort allt för att slippa allt de där. Binda upp sig är en av de saker jag är mest rädd för som 25 årig otillfredställd sångerska. Jag vill inte fasta som nån mossig pedagog nånstans. Men det känns faktiskt som att det kommet att bli en underbar höst.
Påt igen bah
Ja idag åkte Sanna hem efter en vecka med låååånga strandagar (men mycket pressande och bokläsning) Vill inte skryta men jag är fan asbrun nu! Har varit skönt att ha en vän hemifrån som känner en utan och innan sen år tillbaka nu när de varit lite tungt. Vi har varit ute och käkat några gånger men tagit de ganska lugnt. De har varit skönt med en återladdning men nu är de jag och frugan som tar nya tag! Fotbollen är snart slut och vi håller alla tår och fingrar för att jobben ska börja rulla in. Har nog aldrig haft såhär dåligt med pengar -EVER. Tur att Sanna bjöd tillbaka hyran me mat så man kunde käka frukost igår.
Idag när hon åkte kändes de lite tomt men ja gick hem till min tokförkylda fruga och lagade pannkakor och spelade yatzi. Vi måste tjäna pengar nu så vi överväger att börjar sälja biljetter för nå typ "Party hard" eller nått annat mobbad. Bara tillfälligt. Vi har ju inte så mycket andra val. Evetuellt ska vi göra reklam för supermarket-et som vi bor ovanför och hyr av ungefär 3 dagar i veckan och dela ut flyers och snacka me svenskar. Vi inte vad vi får betalt för de men de får vi reda på imorgon. ja, inte mitt drömjobb men ja och frugan är ju vana och strosa runt på gatorna och snacka me folk så varför inte lite svenska studenter?
Väderet är underbart, jag bor me fina frugan och snart kommer min brittiska lilla pojkvän som livar upp mig på skype varje kväll. Egenligen är livet inte så tokigt men vi hade väl trott att de skulle vara lättare att jobba...
Tack för en fin vecka Sannisen!
Besöksveckan
Denna vecka har Amandas syster varit på besök och Sanna. Amanda och Marika har varit ute och svängt sin lurviga nästan varje kväll medan jag och Sanna har sovit ut och spederat hela dagarna på stranden. Vi va me ut en kväll. De va kul men de är ju samtidigt svårt att slappna av när man är så pank som jag är. Ingen skymt av varken lön från förra månaden eller skatteåterbäring. Stor del av min tid har gått till att ringa skatteverket och kronofogden för att få ordning på saker och ting. Vad gör man när man inte får sin lön och chefen går under jorden?
Jobbsituationen här nere är ju inte heller ultimat. Men de går ju myrsteg frammåt. Snart är fotbollen slut också. Vi hoppas på att allt rullar på som vanligt då. Igår va de ju Sverige-England. Vi skulle sjunga på Paradise Alley men fick veta när vi kom dit sminkade och klara att vi inte alls skulle göra abba. Va bra att han ringde och sa de. Ja frågade om vi åt minstone kunde stanna och äta vilket vi också räknat med att göra. Men nej-nej... Skitgubbe! Ja men de är Cypern de.
Jag och frugan har haft så jävla mycket motgångar så de har tärt på oss båda. Snart ska de nog vända.
En postitv sak är att Jon har haft en skype-intervju med IBS-School i Stockholm så nu håller vi tummarna för att de går vägen iaf! Skulle ta bort ett av alla orosmoment jag lever med just nu. "De orndar sig" säger alla men ja skulle gärna vilja veta hur... Jaja, de e väl bara att försöka ha is i magen.
Ikväll ska vi iaf jobba. Skönt me lite inkomst!
Vad gör man nu?
Jaha... Känns som fler och fler chanser försvinner. Antingen beroende på fotbolls-EM eller p.g.a One Stop. "Im gonna have problem if I work with you". Alla barer som väljer att ha vår ABBA-show istället för One Stops får problem och hotas med att all underhållning som Demitri säljer till dem försvinner. Ja förstår att de inte kan ta oss. Men det känns så sjukt orättvist när vi vet att vi är bättre och billigare.
Eftersom vi just nu har fler utgifter än inkomster överväger jag just nu att antingen skita i hela grejen och åka hem och bo hos mamma och pappa och försöka jobba på Lindex. Eller ta ett annat jobb här nere, sälja biljetter, servera, vad fan som helst! Lägenheten har vi ju till augusti och Jon kommer den 27 juni. Jag längtar. Så det är väl egentligen stanna som är alternativet även de innebär att ja måste sälja min själ och jobba för "party hard" eller nått annat mobbat.
En del erbjuder oss skampriser för att showa. Men jag tänker behålla min yrkesstolthet. Om folk visst hur lite vi sjunger för redan som de är skulle ja skämmas framför mina SMI-kompisar. Jag vill inte dra ner priserna ytterligare och jag vet att jag förtjänar mer. Då diskar jag hellre på en restaurang, än att sjunger nästan gratis.
Imorgon kommer Sanna. De ska bli så himla mysigt! Jag ska försöka koppla av lite och hänga me henne till stranden och läsa böcker om dagarna. Som de är nu har vi varit på nästan alla hotell och barer i hela Ayia Napa och Fig tree bay (En del fler än 5 gånger och tjatat). Så nu är de egentligen bara att ha is i magen och vänta.
Nästa vecka har vi föhoppningsvis två gig utöver de två vi redan har i Ayia Napa. Och om ja inte missförstått helt har vi från nästa vecka tre jobb i Ayia Napa. (Men det är mycket möjligt att jag har helt fel här eftersom de här med att hålla sitt ord inte är nått som ingår när man är barägare i Ayia Napa) Vi skulle gärna ha 6 kvällar men så länga vi har 4 så överlever vi och kan betala hyran.
Glad eller sur? Vi överlever iaf. Än så länge. Så länge man har sin frugis.
Segt som satan
Ja, de går lite segt med jobben just nu. DUMMA FOTBOLLS EM! Alla barer ska visa fotboll men vill ha abba i juli. Jag vill dock gärna ha pengar nu då min lön inte har kommit in och jag har 14 kr på kontot.
Jag och Amanda har riktat in oss lite på Fig tree bay de senaste dagarna. De går segt men eventuellt lite frammåt Ikväll ska vi provsjunga på en till bar här i napa. Inte abba för omväxlings skull.
Ja vi har ju en bar och ett hotell klart men vi behöver minst 2 till. Idag kom Amandas systser Marika hit och på måndag kommer fina Sanna. Förhoppningsvis kan de ge oss lite ny energi. Vi är rätt slut som de är just nu och frugan är dessutom tokförkyld.
Ingen kamera i år. Amanda har men alla bllder hade sett likadana ut. Hon och jag med en dator och ett block svettiga och gående längs gator med hotell och barer. En del hade iofs varit på oss i paljettklänningar sjungades framför klappande folk. När vi väl sjunger är de alltid succe. "The best ABBA I have seen all years in ayia napa" "Big respect to you, amazing" "Very very very good" Men de är ju just att få chansen att sjunga som verkar svår. De litar inte på att vi kan nått alls. Vi får inte ens koppla in våra egna micar. Sen är de en del som verkar få lite problem med One Stop företaget här nere om de väljer oss. Ehe, kanske ska skaffa en livvakt.. eller? Jon kommer iaf ner i slutet av månaden. Längtar.
Puss och Kram
AYIA NAPA 2012
Så var vi här igen. Men denna gång med endast varandra. På egna ben.
Det går svajigt men upp och nergångar. Mycket efterfrågningar på ABBA så de lär bli mycket de isället för vår egen show som vi lagt så mycket tid och pengar på. Men vi får fina ord om allt vi gör. "Big respect to you, amazing show" "The best ABBA Ive seen" osv. Ibland känns de hopplöst och ibland skitbra. Just nu har vi två kvällar i veckan klara men en jäkla massa kansken. Det är svårt att få chansen att visa upp det vi kan men så fårt vi får göra det är jobbet mer eller mindre vårt.
Annars är livet som de ska va. Jag och frugan har en lägenhet med ballkong och kackerlackor. Vi dricker mosserande när vi är glada och försöker träna när vi kan. Det är långa dagar med mycket gående mellan barer och hotell och många möten vi blir lovade som inte blir av. Men så här efter en vecka känns det ändå helt ok.
Inget wifi i lägenheten så de blir inte så mycket blogg i år. Men ni får det viktigaste.
PS. I natt gick Amanda i sömnen och gick ut från lägenheten utan nyckel i endast sovskrud. Hon vaknade i samma stund som hon stängde dörren. Själv låg jag och sov och hörde inte att hon knacka så hon var tvungen att klättre upp på taket framför en skällande hund och sen in genom fönsret.
1 september
Ja, då va man i Sverige igen. Ja höll på att skriva hemma, men ja känner mig faktiskt inte hemma här. Inte än iaf. Vilket jävla trauma de va att lämna ayia napa. Ja vet att ja va tveksam till en början, att ja längtade hem. Men sen ja bestämde mig för att ge de en ärlig chans har det varit helt obeskrivligt fantastiskt. Den bottenlösa sorgen jag kände när ja va tvungen att krama om min fru för sista gången innan ja gick in i bilen går inte att beskriva.
Jag vet fortfarande inte om de va rätt att åka. Nu känns de ju för sent att styra av allt me lägenhet och SMI och ja har ju inte ens mitt jobb kvar i napa. Men sen ja kommit hem och redan för flera veckor sen när ja fortfarande va där kände ja ju att ja ville stanna. Men ja hade ju redan tagit beslutet lixom. Varför följer ja aldrig mitt hjärta? Varför måste ja alltid va så rationell och duktig hela tiden? De hade ju inte alls varit för sent att ångra sig. Just nu känns det som ja har tagit fel beslut. Men för varje dag som går accepterar ja de lite mer. Men ja har lärt mig att aldrig mer göra såhär utan att från och med nu ska ja leva för min egen skull och göra de som känns rätt och det jag vill.
Det blev hur som helst en galen sista vecka i napa. Både under besöket men även efter. Jag kan sammanfatta det med mycket white russian, mycket dans och en räddningsinsats från min älskade fru som resulterade i att hon hade blåtyra sista veckan och vårt badrumsfönster gick sönder.
I lördags när alla besök hade åkt hade jag frugan alonetime. Vi gick och åt Meze på en liten grekisk restaurang och drack lokalt vin till. Det var hur mysigt som helst. Sen gick vi hem och gjorde oss snygga
och sen blev det nightmare som vi har pratat om att göra så länge. Det är ungefär som spökhuset på gröna lund. Man går hela tiden i mörker. Jag och Frugan skrek både efter pappa och Jon och alla möjliga. Vi hade så jäkla kul!! Vi fick en shot innan vi gick in och vi hade laddat länge inför detta så vi va riktigt rädda (på en kul sätt). Men vi klarade hela rundan på 17 min och när vi gick därifrån gick vi på adrenalin resten av kvällen.
På min sista kväll (alltså dagen efter) gick ja runt på bargatan och sa hejdå till alla vänner ja fått under sommaren. Både jag och Amanda hade svårt att inte gråta. Men vi bestämde oss för att försöka var glada min sista kväll.
Sen gick vi hem och hade kul som bara vi kan innan ja sov i min säng sista natten i napa. Ja vet att de här inlägget kanske blir lite konstigt och plumpt, man säger så va? Men ayia napa känns overkligt långt bort när ja ligger här i sängen i hägersten. Ja vill minnas. Ja vill inte glömma men de känns som allt rinner av så himla fort. Som om allt bara vore en underbar dröm.
Det här har varit den bästa sommaren i mitt liv. Jag hade inga höga förväntningar på ayia napa när jag åkte men det visade sig vara den bästa platsen ja kunde hamna på. Jag var inte lycklig när jag åkte ner men tack vare att ja fått jobba med det jag älskar, träffat massa underbara människor, värmen, energin och framför allt tack vare Amanda mår jag så mycket bättre nu. Eller, just nu vet ja inte. Just nu är jag sjukt ledsen att ja åkt hem och ångar mig. Men i hjärtat är jag gladare. Amanda har verkligen fått mig att känna mig mer värdefull. Hon har fått mig att våga lita på människor igen och påmint mig hur det är när man verkligen är vänner i vårt och i torrt. Hon blev mer än en vän. Hon blev min trygghet och min fru och de kommer ta ett tag innan ja har vant mig vid att inte ha henne hos mig varje dag. I oktober åker jag ner och hälsar på när det är hennes sista vecka. Här kommer lite fina återblickar från mitt älskade napa.
Tack för allt, frugan, jag älskar dig. Och tack alla andra också såklart. Jag har haft den bästa sommaren i mitt liv. AYIA AYIA AYIA FUCKING NAPA!
Peace! See you next year!
Måndag 22 augusti
Men åååå. Jag som skrev ett inlägg så försvann internet och inlägget med. Piss också. Aja. Just nu har jag och Amanda finbesök i form av bästa Mäki, amandas syster och hennes 2 kompisar. Min kamera verkar ha gått sönder typ så de blir tyvärr inte så mycket bilder. Men vi har kommit på att photo booth är väldigt kul och funkar bra när man ska ut och dagen efter när man inte äger en helfigursspegel. Idag har vi lediga och har varit på nisssi hela gänget. Ja jobbar me Joakim nu när Chirsofer är nyopererad. Jag och Amanda sjunger me varandra för sista gången (för den här gången) imorgon på ABBA. Känns vemodigt. Allt har ett slut. Stockholm är fint det me.
Det blir inte så mycket bloggande denna vecka eftersom ja vill ta vara på tiden här och såklart hänga me gästerna. Men nått mer inlägg hinner ja nog me innan ja sätter mig på planet. Har bokat tatueringstid också innan ja drar. (Förlåt mamma).
Puss och Kram Sverige.
Onsdag 17 augusti
Ja gott folk. Nu är de VERKLIGEN ingen återvändo. Gilli har köpt min hemresa. Redan den 29 augusti:-( Om ja hade fått välja hade ja åkt så sent som möjligt typ 2 sep. De flesta britter verkar åka runt typ 7 sep så ja kommer ju missa den galnaste veckan här. Men de kanske e tur de. Försöker tänka hur de skulle kännas att stanna till 1 nov och de skulle nog kännas rätt bra ändå. Även om alla åker skulle ja ju ändå ha frugan. Och på fredag kommer dessutom en annan favorit ner hit och hälsar på i sista stund. Min älskade Mäki. Passar utmärkt eftersom Amandas syrra och två kompisar till henne också kommer. Kommer bli en kul vecka. Mäki kommer bo i köket och de andra på hotell. Så då hade ja ju fått en boast av de lixom och verkligen orkar me 2 månader till. Men, men. Allt har ju ett slut även det som är fantastiskt. SMI kommer säkert bli askul det med. Hoppas min röst återhämtar sig snabbt när ja kommer hem och jag får tillbaka min huvudklang annars kommer väl alla undra hur fasen ja tog mig in, hehe.
Kommer bli underbart att träffa mammi, pappi syster, fina syskonbarn och såklart även mina bästa tjejer hemma i Stockholm. Har så mycket att berätta och bilder att visa. Om det går åker ja ner till Amanda på höstlovet och är här hennes sista vecka. Känns skönt att tänka att ja kommer tillbaka. Då blir de inte lika ångestladdat att åka. Å ja hoppas ju såklart att ja kommer kunna åka. Dessutom kommer ju frugan också hem till sverige efter ett tag. Men de kommer ju lixom aldrig bli samma sak som nu när vi jobbar, äter, bor, lever ihop. Jag hatar avsked.
I måndags hade jag och Amanda fest igen. Blev inte så många kort knäppta tyvärr av själva festen men ja ställde upp min dator me photo both så man fick ta kort. Lite istället för en gästbok typ.
Sen när alla hade gått svidade jag och frun om och tog natten me storm.
Idag åkte Jack, Georgoes kompis, tillbaka till England så nu har de börjat känns de som. Alla avsked. Vi gav honom ett kort och sa att han skulle adda oss på FB. Vi får väl se.
Nä, nu ska ja sluta deppa här. Ja har ju över en vecka kvar! Ikväll ska jag och Amanda ut och svinga våra lurviga och vara snyggaste tjejerna i stan som alltid. Sen blir de Nissi och utgång resten av tiden.
Kanske lite jobb också, ehe ehe. Imorgon ska ja spela me Joakim som sjunger och spelar gitarr me Christofer i vanliga fall. Christofer har opererat bort blindtarmen och får inte jobba nå mer. Så imorgon blir de 5-stjärnigt hotell me nyinrepad repertoar. Får se hur de går men de e nog ingen fara. Joakim e lyhörd och ja kan ju en del låtar numera.
Nä, nu ska ja nog poppa lite popcorn till frugan. Hon jobbar på Paradise ikväll så jag e ensam hemma. Gud va ovant de kommer bli att va så mycket själv när ja kommer hem! Är van att alltid ha någon hos mig. Telefonplan blir nog fint ändå. Ses om 1,5 vecka Sverige!
Torsdag 11 augusti
Hej va de går!
Hjälp snart är man hemma igen! Vad fan hände!? Tiden rusar även fast ja inte gör ett skit om dagarna. Har blivit mycket strand på sistone. Finns inte så mycket annat att göra för de e ju så varmt nu. Till å me stranden kan bli för varm om man ligger för länge. Men ja har faktiskt fått en rejäl solbränna som ja hoppas ska hålla iaf en vecka i Sverige sen ja ja är hemma. Lagom till att de bara e ca 3 veckor kvar till hemresa va de någon som snodde min handduk från klädstrecket. ORKA! Men ja köpte en sprillans ny idag som ja tänkte överlämna till Kalle Gunnarson som kommer ner och ska ta över mitt rum, min fru, mitt liv. Hoppas han vill ha den. Men vem skulle inte vilja ha svamp bob?
Jag var ju en aningen skeptisk till Ayia Napa när ja skulle åka och när ja först kom. De första veckorna ville ja mest hem. De va kallt om kvällarna. Ovan vid jobbet. Inga roliga turister hade kommit än. Men som med de mesta som känns jobbigt till en början så vände de helt och jag har lärt mig älska utelivet. Alla människor som bara vill en sak - festa och njuta. Det är rätt härligt ändå. Och så alla människor ja träffat här nere. Kommer verkligen sakna den brittiska engelskan ja hör dagarna i enda. Så sjukt hett! Här e några av mina fina nya vänner. Ja vet att de va me i senaste bloggen också men detta är inte samma.
Jack och Jeremy. "The crying face" tror ja de kallas.
Kommer såklart sakna den jättesöta, gulliga George. Mums. (Förlåt för ciggen mamma)
Men den jag kommer sakna allra mest är ju såklart frugan. Men det vill ja inte ens tänka på för då börja ja grina och de känns ju lite onödigt för än är de ju inte slut än faktiskt. Nähe då! Vi har tid kvar och den ska vi ta vara på. Inte bara fest och beach utan även vår härliga vardag i vår härliga lya. Jag tvättade våra abba-outfits häromdagen. De va behövligt eftersom vi har svettats EN DEL i dom de senaste showerna.
Sen hängde ja dom på tork. Ibland kan man undra va grannarna tror om oss.
Imorgon är vi lediga. Vi ska dra en Nissi och sen ska vi kolla på Shabba när han dansar. Det är en manlig strippa här i Ayia Napa. Har sett honom några gånger på stranden när han går runt i sin lilla ministring och visar sitt paket typ. Det är inte litet kan ja säga även om han e rätt kort. Vi tränar förövrigt på samma gym han och jag. När jag och Amanda va på starskys en kväll kom han fram till mig och snackade lite. Han ville ha mitt nr och fick de. Döpte mig till "Tove Sexy" i sin telefonbok. Nämen tack. Han har messat två fredagar i rad och velat att vi ska komma och kolla. Imorgon blir de äntligen av. Mammi och Pappi, ni kan va lugna, han är inte min typ. Men de ska bli kul att gå ut me frugan och Cecilia. Kul att gå på stripshow.. eller....? Äga nissi och stan hur som helst. As always.
Annars finns såklart mina tankar på way out west och de här coola brudarna. Skulle va skoj att va me er i helgen! Ha det askul. Men de vet ja att ni kommer ha.
Puss och Kram
Fredag 5 augusti
Ja, ja veeet. Jag är sjukt dålig på att blogga just nu. Livet flyter ihop och blir en enda soppa av sandstrand, drinkar, hotellgäster, sjunga, turister dansgolv osv. Jag vet lixom inte riktigt vad ja ska skriva om. Inte för att de inte händer nått men de är ganska mycket samma saker. Och ibland saker som kan va svåra att förklara om man inte bor i Ayia Napa. Detta är ju ändå en småstad och jag umgås med samma människor för de mesta så de blir ju ganska internt.
'
Men iaf. För en vecka sen hade jag och Amanda fest här hemma i lägenheten. Alltså, en fest på dagen. De kan man nämligen ha här i Ayia Napa. De flesta vi känner jobbar ju på kvällen/natten. Det blev inte jättemånga gäster men vi som va där hade jättetrevligt!
Jag och frugan har lite vänner här nere ändå. Känns som de e mest brittiska killar och svenska tjejer. De brittiska brudarna verkar inte jättesugna på att bli kompis me oss. Vet inte varför.
Jag och John
Mike
Jonas och Cecilia.
Den här veckan har Rickard haft sin syster här och några kompisar till henne från Borås också, och hans bästis Putte. Mycket besök hör vettni! (Ehm, känn ingen press) så deras semsterfeeling har lixom smittat av sig lite på oss. Jag och Amanda har insett att Nissi Beach är the place to be så vi har hängt flitigt där under veckan. Har till och med medverkat i en av de galna tävlingarna där man ska springa runt och skrika "ayia ayia ayia fucking napa" och dansa på stolar och sånt. Ja hoppade dock wet-tshirt för den här gången, hehe. Däremot fick ja e lapdance lite ofrivilligt. Men ja, man ska väl inte klaga.
På kvällen gick vi ut och åt me Charlotte, Rickard och Putte.
Och efter det mötte vi upp chefen för att fira hennes födelsedag! Hurra!
'Galen och skit-rolig kväll! Först dansa vi salsa på Cuba-bar och sen fick vi champange och jorbgubbar i Castles V.I.P-soffor.
Sen var det helt plötsligt tisdag och dags för ABBA-show igen. Och sen har resten av veckan spenderats på Nissi och med gänget från Borås. Kul att träffa lite nytt folk. Jag och frugan klarar oss bra men ibland klättrar vi på väggarna kan ja erkänna. Vi känner varandra utan och innan och gör allt ihop. Vilket är underbart men det va kul att träffa lite svenskar i min egen ålder och bara snacka skit.
Har blivit mycket utgång på sistone (förlåt mamma). Högsäsongen är verkligen igång och man blir rätt sliten. Speciellt efter en vecka i turismens anda. Ikväll har jag och frugan hemmakväll. Ja va på gymmet och sprang milen ikväll sen läste ja ut min bok. Ska bli så skönt att sova.
Ska bli bättre på att blogga nu sista tiden. Har varit dåligt att ta me kameran också. Ha de så bra Sverige!
Lördagen 23 juli
Usch, snart är de nästan augusti och inte långt kvar till hemresa. Fast, iofs har ja haft en del sverigelängtan nu på sistone. Känns tråkigt att sommaren kommer va slut när ja kommer hem även om ja aldrig skulle byta ut den här sommaren för allt i världen.
Jag och frugan är friska igen. Igår va vi på stranden me Cecilia som jobbar tillsammans me Jonas på Paradise Hotel.
Men tyvärr råkade ja däcka me AC:n på 17 grader inatt så även om ja e frisk så e min röst mer eller mindre borta idag. Bra Tove. Okej att ja varit hes ett tag men ja har ju klarat av att jobba och sånt för de mesta. Men inte ikväll. Amanda stackarn fick ta Nestor-giget. Ja lät som en kråka när ja sjöng upp. Ja följde iaf me henne och kollande på första sett. Hoppas ja e bättre imorgon för då ska ja sjunga på AnnMaria.
På måndag har Gilli sagt att hon ska ta mig till läkare. Känns som de kan va på tiden. Ja e rädd att min röst aldrig mer blir den samma. Har inte haft någon huvudklang på ca 8 veckor nu. Iofs sjunger ja bara i fullrösten så de funkar ju men de skulle ju va kul att kunna sjunga en visa när man kommer hem lixom. Ja tycker ja har försökt me de mesta. Vilat rösten, sjunger upp varje dag innan spelning, honungsvatten osv. Börja tvivla på mina sångteknik faktiskt. Ja tror att AC kan va en förklaring till att min röst aldrig återhämtar sig. Det skiftar ju väldigt ofta mellan varmt och svalt när man går in i en affär eller är hemma osv. Det är hur varmt som helst här. Jag kommer nog va nudist när ja kommer hem för jag går naken nästan jämt här hemma. Amanda har vant sig även om hon kan skratta lite när ja tex. strechar naken efter träning eller ligger på soffan och läser en bok. Men ja vet inte vad ja ska ha på mig. Ja svettas ju hela tiden så då kan ja ju lika gärna va naken! Jag och frugan har inga hemlisar längre.
Idag har jag fetto-Tove och fylliga frugan unnat sig pizza. Jahadå! De va de minnsan värt. MUUUMS.
Men det är charmigt me hull. Iaf om man klär i det. Å de gör ju jag och frugan.
Annars sitter ja klistrad framför dn.se och läser om Norge och skakar på huvudet. Här i Ayia Napa är allt på lek men ibland kommer verkligheten ifatt. Ja har ju själv varit på sånnadär läger-grejer och sånt under min tid i Ung Vänster så det känns otroligt nära och verkligt. Eller overkligt. Ja kan lixom inte riktigt fatta att de här hänt på riktigt.
Godnatt
Torsdag 21 juli
Ja, förlåt att jag är så dålig på att blogga nuförtin. Familjen åkte i måndags morse och sen dess har ja legat hemma och varit sjuk. Frugan likaså. Vi har ju såklart jobbat om kvällarna och så men vi har inte satt vår fot utanför lägenheten dagtid. Vi har bara sovit, läst, sovit, pratat, sovit, surfat och sovit. Men idag har vi faktiskt aktiverat oss lite. Varit på apotek och på svenska kyrkan och lånat böcker. Egentligen har ja varit dålig rätt länge. Alltså inte bara hesheten (den har ja lixom accepterat nu, den kommer nog va kvar tills ja åker hem) utan även feber och sånt. Men ja har ignorerat de länge nu. Skönt att få vila på riktigt i några dagar. Ja har iofs lite panik över träningen så ja tänkte försöka mig på ett lättare pass på gymet imorgon. Men vill ju inte förhasta sig och bli sjuk igen. Både jag och Amanda har lite Sverigelängtan just nu också. Det är så himla varmt här och det blir bara värre och värre för varje dag. Går knappt att vara utomhus. Men ja vet att ja inte ska klaga. Här kommer lite bilder som ja inte har lagt upp tidigare för att de kommer från andras kamera eller att ja varit lat.
Det va en liten energiboast att ha familjen här. Ska bli skönt att bli frisk och komma igång me träning och kanske en och annan festkväll me frugan och de andra. Ikväll ska ja sjunga på Sancta Napa. Taccobuffé. Mums. Gymet imorgon, hallåja!
