Lite ljusare tider
Ja, kanske inte för att vi har massa fasta kvällar och cashar in asmycket pengar men av någon anledning så känns saker och ting lättare. Jon kommer ikväll<3 och jag fotbollen är slut på söndag. Då kommer det att gå lättare. Jag och Amanda börjar få fler och fler jobb, även om vi fortfarande leder karaoke en kväll i veckan samt gör PR för vår hyrvärdinnas supermarket, så känns de bättre. Igår körde vi på ett hotel 3 gånger 45 min och seden en timmes show på en bar. Sen var vi RÄTT trötta. 4 timmar sång på scen. Var lite tärd i rösten när jag vakna. Men de va gött att få de pengarna som de gav.
Jon kommer vid midnatt. Han har fått jobb som idrottslärare på en engelsk skola i skanstull i Stockholm. De kanske jag skrev sist? Jag har väntat rätt länge me att göra detta offentligt eftersom jag inte riktigt vågat tro att det var sant.
Idag har jag och amanda unnat oss att ligga vid en pool några timmar. Det var skönt. Vi var på svenska kyrkan och lånade lite böcker också. Så nu känns de mer som förra året. Man ska väl inte ropa hej men det känns som vi har en lite skönare inställning för tillfället. Vi är lixom trötta på att ha ånget och va fattiga så vi har helt enkelt börja leva som att vi är glada och har pengar (även om inget egentligen har ändrats så mycket). Men de känns lixom roligare alltihopa.'
I förrgår frostade vi av frysfacket. De behövdes lixom...
Puss och kram
Midsommarafton
Jag och Frugan firade traditionellt midsommar i ayia napa i år igen. Dena gång var det ju även vår ettårsdag som förlovande:) Vi gick upp tidigt. Plockade blommor och gjorde kransar, gick till slaktarn och gjorde potatissallad. Sen satte vi oss i gäset utanför oss och väntade på våra gäster som skulle komma runt 12. Av någon anledning hade vi fått för oss att minst 6 personer skulle komma eller kanske mer. Vi väntade och väntade... och väntade. Men ingen kom. Så vi fick helt enkelt äta vår potatissallad själva och dricka våra cider tillsammans. Vi skålade för förlovningen och lösta korsord. Det var mysigt. Sen gick vi upp till lägenheten för en siesta.Vi fick några ursäktade mess från gästerna som aldrig kom. När vi vaknade ringde Pierre iaf och sa att han och "den nya killen" som hette Gustav som kommit till napa samma dag skulle komma förbi och dricka sprit med oss. Det tyckte vi lät kul så vi tog på oss kranserna igen.
Jag och frugan och Pierre och Gustav hade jättetrevligt i gräset utanför oss tills det var dax att gå och kolla på några av C.O Prod. som spelade på ett hotell längre bort. Vi försökte dra igång lite stämning i publiken när vi kom fram genom att dansa och klappa. När de spelat klart blev vi inbjuda på fest hos Gilda. De andra åkte bil och vi promenerade. Helt plötsligt kändes de lite som förra sommaren när vi var rikare och mer bekymmerslösa. Tipsy på mosserabde vin, glada och snygga.
Festen var kul. ÄNTLIGEN fick vi umgås me någon annan än varandra (asså ja menar inte att jag inte älskar dig frugan). Äntligen fick vi träffa C.O Productions på riktigt. Vi stannade till rätt sent. Jag fick värsta locket för örat och kände ett tag att ja höll på att få öroninflamation så när de andra var påväg ut övervägde jag att gå hem. Men sen tänkte jag att jag fasen inte varit ute en enda gång på riktigt sen jag kom hit. Inte en enda kväll som inte var i syfte att prata mer en barchef osv. Det blev Castle, Car Wash och sen River Reagge. Vi tappade alla utom de två som vi börjat kvällen med. Musiken var inte jättebra och det var väl ingen pangkväll. Men ja kände mig ändå nöjd när ja släntrade hem i solljuset klockan sju på morgonen.
På onsdag kommer Jon som är bäst och har fått en heltidtjänst som idrottslärare på ibs-school i skanstull från 9 augusti<3. Han kommer troligtvis åka hem innan mig. Jag är så himla glad att han fick jobbet. Tror inte ens ja har fattat de än. När jag kommer hem har ja plötsligt en ganska normal tillvaro med pojkvän, heltidsstudier och sångelever. Det konstiga är att de känns rätt bra. Ja har gjort allt för att slippa allt de där. Binda upp sig är en av de saker jag är mest rädd för som 25 årig otillfredställd sångerska. Jag vill inte fasta som nån mossig pedagog nånstans. Men det känns faktiskt som att det kommet att bli en underbar höst.
Påt igen bah
Ja idag åkte Sanna hem efter en vecka med låååånga strandagar (men mycket pressande och bokläsning) Vill inte skryta men jag är fan asbrun nu! Har varit skönt att ha en vän hemifrån som känner en utan och innan sen år tillbaka nu när de varit lite tungt. Vi har varit ute och käkat några gånger men tagit de ganska lugnt. De har varit skönt med en återladdning men nu är de jag och frugan som tar nya tag! Fotbollen är snart slut och vi håller alla tår och fingrar för att jobben ska börja rulla in. Har nog aldrig haft såhär dåligt med pengar -EVER. Tur att Sanna bjöd tillbaka hyran me mat så man kunde käka frukost igår.
Idag när hon åkte kändes de lite tomt men ja gick hem till min tokförkylda fruga och lagade pannkakor och spelade yatzi. Vi måste tjäna pengar nu så vi överväger att börjar sälja biljetter för nå typ "Party hard" eller nått annat mobbad. Bara tillfälligt. Vi har ju inte så mycket andra val. Evetuellt ska vi göra reklam för supermarket-et som vi bor ovanför och hyr av ungefär 3 dagar i veckan och dela ut flyers och snacka me svenskar. Vi inte vad vi får betalt för de men de får vi reda på imorgon. ja, inte mitt drömjobb men ja och frugan är ju vana och strosa runt på gatorna och snacka me folk så varför inte lite svenska studenter?
Väderet är underbart, jag bor me fina frugan och snart kommer min brittiska lilla pojkvän som livar upp mig på skype varje kväll. Egenligen är livet inte så tokigt men vi hade väl trott att de skulle vara lättare att jobba...
Tack för en fin vecka Sannisen!
Besöksveckan
Denna vecka har Amandas syster varit på besök och Sanna. Amanda och Marika har varit ute och svängt sin lurviga nästan varje kväll medan jag och Sanna har sovit ut och spederat hela dagarna på stranden. Vi va me ut en kväll. De va kul men de är ju samtidigt svårt att slappna av när man är så pank som jag är. Ingen skymt av varken lön från förra månaden eller skatteåterbäring. Stor del av min tid har gått till att ringa skatteverket och kronofogden för att få ordning på saker och ting. Vad gör man när man inte får sin lön och chefen går under jorden?
Jobbsituationen här nere är ju inte heller ultimat. Men de går ju myrsteg frammåt. Snart är fotbollen slut också. Vi hoppas på att allt rullar på som vanligt då. Igår va de ju Sverige-England. Vi skulle sjunga på Paradise Alley men fick veta när vi kom dit sminkade och klara att vi inte alls skulle göra abba. Va bra att han ringde och sa de. Ja frågade om vi åt minstone kunde stanna och äta vilket vi också räknat med att göra. Men nej-nej... Skitgubbe! Ja men de är Cypern de.
Jag och frugan har haft så jävla mycket motgångar så de har tärt på oss båda. Snart ska de nog vända.
En postitv sak är att Jon har haft en skype-intervju med IBS-School i Stockholm så nu håller vi tummarna för att de går vägen iaf! Skulle ta bort ett av alla orosmoment jag lever med just nu. "De orndar sig" säger alla men ja skulle gärna vilja veta hur... Jaja, de e väl bara att försöka ha is i magen.
Ikväll ska vi iaf jobba. Skönt me lite inkomst!
Vad gör man nu?
Jaha... Känns som fler och fler chanser försvinner. Antingen beroende på fotbolls-EM eller p.g.a One Stop. "Im gonna have problem if I work with you". Alla barer som väljer att ha vår ABBA-show istället för One Stops får problem och hotas med att all underhållning som Demitri säljer till dem försvinner. Ja förstår att de inte kan ta oss. Men det känns så sjukt orättvist när vi vet att vi är bättre och billigare.
Eftersom vi just nu har fler utgifter än inkomster överväger jag just nu att antingen skita i hela grejen och åka hem och bo hos mamma och pappa och försöka jobba på Lindex. Eller ta ett annat jobb här nere, sälja biljetter, servera, vad fan som helst! Lägenheten har vi ju till augusti och Jon kommer den 27 juni. Jag längtar. Så det är väl egentligen stanna som är alternativet även de innebär att ja måste sälja min själ och jobba för "party hard" eller nått annat mobbat.
En del erbjuder oss skampriser för att showa. Men jag tänker behålla min yrkesstolthet. Om folk visst hur lite vi sjunger för redan som de är skulle ja skämmas framför mina SMI-kompisar. Jag vill inte dra ner priserna ytterligare och jag vet att jag förtjänar mer. Då diskar jag hellre på en restaurang, än att sjunger nästan gratis.
Imorgon kommer Sanna. De ska bli så himla mysigt! Jag ska försöka koppla av lite och hänga me henne till stranden och läsa böcker om dagarna. Som de är nu har vi varit på nästan alla hotell och barer i hela Ayia Napa och Fig tree bay (En del fler än 5 gånger och tjatat). Så nu är de egentligen bara att ha is i magen och vänta.
Nästa vecka har vi föhoppningsvis två gig utöver de två vi redan har i Ayia Napa. Och om ja inte missförstått helt har vi från nästa vecka tre jobb i Ayia Napa. (Men det är mycket möjligt att jag har helt fel här eftersom de här med att hålla sitt ord inte är nått som ingår när man är barägare i Ayia Napa) Vi skulle gärna ha 6 kvällar men så länga vi har 4 så överlever vi och kan betala hyran.
Glad eller sur? Vi överlever iaf. Än så länge. Så länge man har sin frugis.
Segt som satan
Ja, de går lite segt med jobben just nu. DUMMA FOTBOLLS EM! Alla barer ska visa fotboll men vill ha abba i juli. Jag vill dock gärna ha pengar nu då min lön inte har kommit in och jag har 14 kr på kontot.
Jag och Amanda har riktat in oss lite på Fig tree bay de senaste dagarna. De går segt men eventuellt lite frammåt Ikväll ska vi provsjunga på en till bar här i napa. Inte abba för omväxlings skull.
Ja vi har ju en bar och ett hotell klart men vi behöver minst 2 till. Idag kom Amandas systser Marika hit och på måndag kommer fina Sanna. Förhoppningsvis kan de ge oss lite ny energi. Vi är rätt slut som de är just nu och frugan är dessutom tokförkyld.
Ingen kamera i år. Amanda har men alla bllder hade sett likadana ut. Hon och jag med en dator och ett block svettiga och gående längs gator med hotell och barer. En del hade iofs varit på oss i paljettklänningar sjungades framför klappande folk. När vi väl sjunger är de alltid succe. "The best ABBA I have seen all years in ayia napa" "Big respect to you, amazing" "Very very very good" Men de är ju just att få chansen att sjunga som verkar svår. De litar inte på att vi kan nått alls. Vi får inte ens koppla in våra egna micar. Sen är de en del som verkar få lite problem med One Stop företaget här nere om de väljer oss. Ehe, kanske ska skaffa en livvakt.. eller? Jon kommer iaf ner i slutet av månaden. Längtar.
Puss och Kram
AYIA NAPA 2012
Så var vi här igen. Men denna gång med endast varandra. På egna ben.
Det går svajigt men upp och nergångar. Mycket efterfrågningar på ABBA så de lär bli mycket de isället för vår egen show som vi lagt så mycket tid och pengar på. Men vi får fina ord om allt vi gör. "Big respect to you, amazing show" "The best ABBA Ive seen" osv. Ibland känns de hopplöst och ibland skitbra. Just nu har vi två kvällar i veckan klara men en jäkla massa kansken. Det är svårt att få chansen att visa upp det vi kan men så fårt vi får göra det är jobbet mer eller mindre vårt.
Annars är livet som de ska va. Jag och frugan har en lägenhet med ballkong och kackerlackor. Vi dricker mosserande när vi är glada och försöker träna när vi kan. Det är långa dagar med mycket gående mellan barer och hotell och många möten vi blir lovade som inte blir av. Men så här efter en vecka känns det ändå helt ok.
Inget wifi i lägenheten så de blir inte så mycket blogg i år. Men ni får det viktigaste.
PS. I natt gick Amanda i sömnen och gick ut från lägenheten utan nyckel i endast sovskrud. Hon vaknade i samma stund som hon stängde dörren. Själv låg jag och sov och hörde inte att hon knacka så hon var tvungen att klättre upp på taket framför en skällande hund och sen in genom fönsret.
