Midsommarafton
Jag och Frugan firade traditionellt midsommar i ayia napa i år igen. Dena gång var det ju även vår ettårsdag som förlovande:) Vi gick upp tidigt. Plockade blommor och gjorde kransar, gick till slaktarn och gjorde potatissallad. Sen satte vi oss i gäset utanför oss och väntade på våra gäster som skulle komma runt 12. Av någon anledning hade vi fått för oss att minst 6 personer skulle komma eller kanske mer. Vi väntade och väntade... och väntade. Men ingen kom. Så vi fick helt enkelt äta vår potatissallad själva och dricka våra cider tillsammans. Vi skålade för förlovningen och lösta korsord. Det var mysigt. Sen gick vi upp till lägenheten för en siesta.Vi fick några ursäktade mess från gästerna som aldrig kom. När vi vaknade ringde Pierre iaf och sa att han och "den nya killen" som hette Gustav som kommit till napa samma dag skulle komma förbi och dricka sprit med oss. Det tyckte vi lät kul så vi tog på oss kranserna igen.
Jag och frugan och Pierre och Gustav hade jättetrevligt i gräset utanför oss tills det var dax att gå och kolla på några av C.O Prod. som spelade på ett hotell längre bort. Vi försökte dra igång lite stämning i publiken när vi kom fram genom att dansa och klappa. När de spelat klart blev vi inbjuda på fest hos Gilda. De andra åkte bil och vi promenerade. Helt plötsligt kändes de lite som förra sommaren när vi var rikare och mer bekymmerslösa. Tipsy på mosserabde vin, glada och snygga.
Festen var kul. ÄNTLIGEN fick vi umgås me någon annan än varandra (asså ja menar inte att jag inte älskar dig frugan). Äntligen fick vi träffa C.O Productions på riktigt. Vi stannade till rätt sent. Jag fick värsta locket för örat och kände ett tag att ja höll på att få öroninflamation så när de andra var påväg ut övervägde jag att gå hem. Men sen tänkte jag att jag fasen inte varit ute en enda gång på riktigt sen jag kom hit. Inte en enda kväll som inte var i syfte att prata mer en barchef osv. Det blev Castle, Car Wash och sen River Reagge. Vi tappade alla utom de två som vi börjat kvällen med. Musiken var inte jättebra och det var väl ingen pangkväll. Men ja kände mig ändå nöjd när ja släntrade hem i solljuset klockan sju på morgonen.
På onsdag kommer Jon som är bäst och har fått en heltidtjänst som idrottslärare på ibs-school i skanstull från 9 augusti<3. Han kommer troligtvis åka hem innan mig. Jag är så himla glad att han fick jobbet. Tror inte ens ja har fattat de än. När jag kommer hem har ja plötsligt en ganska normal tillvaro med pojkvän, heltidsstudier och sångelever. Det konstiga är att de känns rätt bra. Ja har gjort allt för att slippa allt de där. Binda upp sig är en av de saker jag är mest rädd för som 25 årig otillfredställd sångerska. Jag vill inte fasta som nån mossig pedagog nånstans. Men det känns faktiskt som att det kommet att bli en underbar höst.
Kommentarer
Trackback
